Montén, Claes Göran Rudolf

Född 1879-12-31 i Lunden, Gärdhem (P).
Död 1968-08-28 i Frälsegården, Saleby (R).
Begravd i Västra Tunhem.
Göran var äldst i en talrik syskonskara. I hans bror Fritz´s släktbok sägs att han tidigt fick lära sig att vara ett föredöme för, och även taga ansvar för, de yngre syskonen. De förmanades av föräldrarna att alltid rätta sig efter Göran. Fadern sysselsatte sig också mycket mer med Göran än de andra barnen och undervisade honom i jordbrukets och i synnerhet boskapsskötselns mysterier. Sina bokliga studier började han vid fem års ålder med sin farmor Majotte som lärarinna. I Gärdhems folkskola kom han in i klass 3, d.v.s årsklass 5 om man medräknar småskolan, och fortsatte i klass 4 men läste även privat för läraren Johan Sjölander (gift med Görans blivande hustrus moster Augusta) och tenterade i januari 1892 för inträde i klass 2 i Vänersborgs allmänna läroverk. Han blev dock underkänd och tillbringade vårterminen i klass 1. På sommaren 1892 läste han och brodern Fritz privat för kusinen Torsten Montén varefter Göran kom in i klass 3 och Fritz i klass 2. Brodern Lars berättar att under skoltiden hade bröderna eget hushåll i hyrd våning. Inför terminsstarten lastades en hövagn med tunnor med knäckebröd, salt, fläsk och kött som skulle räcka hela terminen eller läsåret. Tunnorna var plåtbeslagna till skydd mot råttor. Vidare sängar och sängkläder. Det hela täcktes med mattor eller hästtäcken och snördes hårt med rep. Fadern skötte själv om packningen och var inne i staden en gång i månaden för att köpa specerier till hushållet hemma. Bröderna hade alltid en bra och pålitlig hushållerska och den äldste förde kassabok. Under ferier och påsklov var de hemma. I skördetid arbetade de hårt, men tog igen sig när det regnade. Fritz skriver att Göran var djärv och tilltagsen. Hushållningssällskapen spred en idé att tjurar borde utnyttjas som dragare. Med sina yngre bröder som hantlangare tog Göran ut tjurar och spände en med sele eller två med ok framför ett lämpligt åkdon och körde. Något praktiskt värde vanns icke, men det var spännande och icke utan fara. Jullovet 1898/99 blev Göran och Fritz av släkten i Stockholm inbjudna att bese huvudstaden. Härvid diskuterades Görans framtida levnadsbana. Artilleriofficer eller ingenjör ansågs böra komma i fråga. 1899 tog han studentexamen och några månade dessförinnan hade hans far fått chansen att återvinna den äganderätt till Lunden, som på grund av den ekonomiska depressionen glidit honom ur händerna. Efter samråd med Göran, som då beslöt att bli jordbrukare, tog fadern chansen och återköpt Lunden. Göran praktiserade hemma läsåret 1899/1900, fullgjorde värnplikt vid intendenturen på Karlsborg vårsommaren 1900 och kom hösten 1900 in vid Alnarps Lantbruksinstitut. Han tog agronomexamen 1902-10-21 och erhöll ett stort resestipendium samt studerade jordbruk i Tyskland, Holland och England 1904. På hösten 1902 tillträdde han en tjänst som tredjelärare vid Tärna folkhögskola med sex månaders tjänstgöring. Lönen var 200 kr/månad med fri bostads och mat för en krona per dag. Han var där två läsår, varefter han genomdrev att Fritz fick efterträda honom. Läsåret 1905/06 var han lärare vid Vallberga lantbruksskola i Halland. Mellantiderna tillbringade han på Lunden, varjämte han några månader arbetade på en gård på Fyn i Danmark. Han var Norra Älvsborgs läns jordbrukskonsulent 1906 - 1916, en tjänst som nödvändiggjorde ständiga resor och en icke ringa korrespondens. Samtidigt övertog han Lunden 1908, varvid dock en rätt stor del av åkerjorden såldes, en ny mangårdsbyggnad uppfördes och den gamla revs. Sedan han sålt Lunden 1942 vistades han i Skänninge tills sonen Gerhard köpt Frälsegården. Begravd i Västra Tunhem (P).

Levnadsbeskrivning

Begravd i Västra Tunhem.