Teol Dr, Kyrkoherde, Hovpredikant.
Född 1842-12-23 i Vilhelmina (AC).
Död 1897-02-01 i Dala-Husby.
Begravd 1897-02-07 i Norra begravningsplatsen, Stockholm.
Student 1862-05-16 i Uppsala, Fil kand 1868, Fil dr 1869.
Doktorsavhandlingen skrev han om "Lessings förhållande till fransmännen i fråga
om uppfattningen av Aristoteles lära om tragedien". Se även bild av doktorsavhandlingen.
Teol kand 1868, Prästvigd 1880, Lektor vid Nya Elementar i Stockholm 1884,
Kyrkoherde i Dala-Husby 1884, e.o. Kungl Hovpredikant 1887
Var informator på Sandgärde. Var vid giftermålet adjunkt på Nya Elementarläroverket i
Stockholm. Kontraktsprost i Dala-Husby, Dalarna
Karl var som ung lovande botanist och brevväxlade med vetenskapsmän i Stockholm och
Uppsala. Efter studentexamen i Uppsala universitetsstudier i samma stad. Han var dock
tvungen att avbryta studierna för att tjäna som informator, mest i förmögna hem, som inte alltid
var så frikostiga med maten. "Oförmodat lyckades mig att få tag på en tämligen förmånlig
plats (som informator) hos häradshövdingen Montén", d v s Gustaf Adolf Montén boende i
närheten av Västra Tunhem utanför Vänersborg. Det var 1864. Några år senare gifte
han sig med dottern i huset - Sophie-Louise.
1868 disputerade Karl (se bild av doktorsavhandling).
Karl var sedan höstterminen 1868 lärare vid Nya Elementarskolan i Stockholm först som adjunkt, sedan lektor i kristendom och grekiska, på våren 1869 promoverades han och 1870 gifte han sig. 1884 tillträdde han kyrkoherdebefattningen i Dala-Husby i Västerås stift. Han ansågs som en av stiftets mest framstående präster under sin tid.
Annons hittad i Svensk Läraretidning fr 1896: "Vikarie vid mindre folkskolan i Silfhytteå, nedanskrifna församling, sökes för hela läsåret 1896. Lön 337 kr. utom bostad och vedbrand. Litet barnantal. Hugad sökande anmäle sig senast den 30 januari hos Karl Sundelin. Skolrådets ordförande. Adr. Dala-Husby."
Carl Axel Frithiof Sundelin föddes i Vilhelmina 1842 Han växte upp till en mycket käck, glad
och trevlig pojke. Under skoltiden stretade han och arbetade och läste med andra barn
allde!es som Alfred och Manne hade gjort. "Läsningen med mina disciplar pådriver jag visst så
mycket jag kan, men det går ändå skralt", skrev han från Umeå, som då hade blivit fullständigt
allmänt läroverk, tiII Alfred, som var gymnasist i Härnösand. "Jag är aldrig sysslolös och aldrig
just går jag ut och roar mig eIIer läser roliga böcker. De välsignade blommorna upptaga en
gruvlig tid." Calle var nämligen stor botanist och brevväxlade med vetenskapsmän och
amatörer på området både i Uppsala och Stockholm: "Magister Hallström och jag ha suttit hela
aftonen och grubblat och funderat så förfärligt på en liten mossa. På den tiden, 1859, var
syskonskaran fördelad på Härnösands gymnasium, Umeå läroverk och hemmet i Örträsk, och
de ville gärna skriva brev till varandra. Men hur få pengar till postportot? "Jag har lovat skriva
brev, men jag har bara fem öre i plånboken", klagade Calle i ett av breven tiII Alfred, och j ett
annat: "Från Herman har jag ock haft brev, varpå jag nu tänker svara, men som det fattas två
skilling i postpengar för mig (du ser min rikedom!), måste jag lägga det i ditt brev. Ifall du någon
gång skriver till honom, så var god och låt det följ'! med. "Efter studentexamen i Uppsala och
den tråkiga viaticeringen i lappmarken vidtog universitetsstudierna, som oupphörligt måste
avbrytas av konditioner. Det var mest i förnäma hus, men det hindrade inte att kosthållet
kunde vara både knappt och dåligt. "Så som jag vantrivts och svultit, kan jag aldrig tro att
någon har gjort", sade han. Också som student i Uppsala måste han spara till det yttersta
enligt olika brev till Alfred, varur följande citat hämtas: "Jag skulle ha skrivit förr, men
sanningen att säga har jag varit till den grad i penningknipa att jag måste se på varje öre." -
"Mörkt syns det visst, men jag vill hoppas det blir någon råd." - "Jag har nu hemifrån fått
åtskilliga matvaror, så att jag spisar både middag och kväll hemma."
En händelse som skulle få avgörande betydelse för honom omtalas i orden: "Oförmodat
lyckades mig att få tag på en tämligen förmånlig plats hos en häradshövding Montén." Det var
1864. Några år senare gifte han sig med dottern i huset, den vackra, duktiga och musikaliska
Louise. Innan det kunde ske, måste han påskynda sina studier för den filosofiska graden. Han
hade specialiserat sig på grekiska och estetik med litteraturhistoria. En s.k. akademisk
kondition, som innebar att han fick ha sin elev boende hos sig i Uppsala, och ett kollegium för
komplettanter i grekiska vid universitetet gav honom hans uppehälle under tiden. Ett nytt
avbrott i studierna kom med exercisen. Vanvördigt skrev han: "Som det höres, nödgas jag nog
exercera till våren, ehuru jag hoppats slippa undan den. strunten."1868 disputerade Carl
Sundelin pro gradu under professor Carl Rupert Nybloms presidium. Ämnet var Lessings
förhållande till fransmännen ifråga om Aristoteles lära om tragedin. Fakultetsopponent var
docenten C. D. af Wirsén. "Samtliga opponenter fullgjorde sitt värv med berömvärd
humanitet", tyckte respondentens unge broder Robert, som åhörde disputationen. Carl var
sedan höstterminen 1868 lärare vid Nya Elementarskolan i Stockholm. På våren 1869
promoverades han och 1870 gifte han sig. I tolv år fick makarna vänta på sitt första och enda
barn, den ]illa Marie-Louise. Inte underligt att hon blev vaktad som en prinsessa! Efter att ha
avbrutit sin lärarverksamhet för att avlägga en teologisk examen blev Carl först adjunkt, sedan
lektor i kristendom och grekiska vid Nya Elementarskolan. Han var utomordentligt uppskattad,
ja, man kan säga dyrkad, av sina elever. Han var lång och kraftigt byggd och såg mycket bra
ut. Till sättet var han öppen, glad och hurtig och hade lätt för att tala. Hans mångsidiga
humanistiska bildning, hans kärlek till konst och musik gjorde honom också värderad av sina
unga disciplar. Som sällskapsmänniska var han utsökt. När han och Manne kom in i en .krets
av vänner, var det som när det en mulen dag plötsligt blir solsken, sades det. En dotter till
Robert kommer så väl ihåg hur glad hennes allvarsamme fader blev, när hans bror Calle kom
på besök, gladare än vid några andra tillfällen. Då avlöste skrattsalvorna varandra.
KARL Axel Frithiof Sundelin.
Född 1842-12-23 i Vilhelmina (AC).
Död 1897-02-01 i Dala-Husby.
Teol Dr, Kyrkoherde, Hovpredikant.
|
f
UNO August Sundelin.
Född 1811-01-22 i Arjeplog (BD).
Död 1881-06-22 i Stensele.
Kyrkoherde.
|
ff
Nicolaus (NILS) Johan Sundelin.
Född 1770-01-07 i Jokkmokk.
Död 1822-06-09 i Arjeplogs kbfd (BD).
Kyrkoherde.
|
fff NILS Eriksson Sundelin. Född 1725 i Jokkmokk. Död 1805-01-13 i Arjeplogs kbfd (BD). | ffff ERIK Ersson. | ||
ffm MARGARETA Kråka. Född 1731-01-13 i Luleå domkyrkoförs (BD). Död 1806-09-21 i Arjeplogs kbfd (BD). |
ffmf
OLOF Andersson Kråka.
Född 1705-12-07 i Luleå domkyrkoförs (BD).
Död 1743-02-04 i Luleå domkyrkoförs (BD).
Handelsman i Luleå.
|
|||||
ffmm KATARINA Hahn. Född 1704-12-03 i Luleå domkyrkoförs (BD). Död 1783-01-23 i Luleå domkyrkoförs (BD). | ||||||
fm ANNA BRITA Nordlund. Född 1778-04-09 i Umeå. Död 1858-07-02 i Lycksele. | fmf JOHANNES Nordlund. Född 1736 i Ön, Nordingrå (Y). [1] Död 1802-04-01 i Umeå landsförs (AC). [1] | |||||
fmm ULRIKA Boström. Född i Avan, Lövånger (AC). | fmmf JOHAN Boström. Född 1720-02-12 i Burträsk (AC). [1] Död 1803-09-16 i Avan, Lövånger (AC). | |||||
fmmm ANNA KRISTINA Black. Född 1727. [1] Död 1816 i Avan, Lövånger (AC). [1] | ||||||
m
Catharina Lovisa CARIN Grönlund.
Född 1816-03-06 i Lycksele (AC).
Död 1884-10-09 i Nora prästgård, Nora (Y).
|
mf
PEHR-OLOF Grönlund.
Född 1788-08-06 i Arvidsjaur (BD).
Död 1846.
Kyrkoherde i Vilhelmina.
|
mff JONAS Grönlund. Född 1759-02-03 i Lund, Skellefteå lfs. (AC). Död 1804-12-05 i Sorsele (AC). | mfff OLOF Nilsson. Född 1717 i Skellefteå (AC). [2] Död 1780 i Skellefteå (AC). [2] | |||
mffm SARA Johansdotter. Född 1724 i Skellefteå (AC). [2] Död 1816 i Skellefteå (AC). [2] | ||||||
mfm Anna CATHARINA Lindahl. Född 1761-12-09 i Lycksele (AC). Död 1829-04-14 i Piteå lfs (BD). |
mfmf
ERIK Lindahl.
Född 1717-01-19 i Umeå (AC).
Död 1793-11-01 i Lycksele (AC).
Kyrkoherde.
|
|||||
mfmm ANNA AGATHA Fjellström. Född 1721-04-18. Död 1769-05-16 i Lycksele (AC). | ||||||
mm CATHARINA AGATHA Öhrling. Född 1789 i Jokkmokk (BD). [2] Död 1858 i Vilhelmina (AC). |
mmf
SAMUEL Öhrling.
Född 1747-11-18 i Arjeplogs kbfd (BD). [1]
Död 1799-10-06 i Lycksele (AC). [1]
Kyrkoherde.
|
mmff
JOHAN Samuelsson Öhrling.
Född 1718-03-18 i Örsträsk, Lycksele (AC). [1]
Död 1778-05-03 i Jokkmokk (BD). [1]
Kyrkoherde.
|
||||
mmfm MARGARETHA Laestadia. Född 1707. | ||||||
mmm ULRICA JOHANNA Laestadia. Född 1755-09-23 i Arjeplogs kbfd (BD). [3] Död 1809 i Lycksele (AC). [1] |
mmmf
JOHAN Johanni Laestadius.
Född 1700 i Arjeplogs kbfd (BD). [1]
Död 1755-09-13 i Arjeplogs kbfd (BD). [1]
Kyrkoherde.
|
|||||
mmmm KATARINA Gran. Född 1719 i Lycksele. [1] Död 1796-04-02 i Arjeplogs kbfd (BD). [1] |
Teol Dr, Kyrkoherde, Hovpredikant.
Begravd 1897-02-07 i Norra begravningsplatsen, Stockholm.
Gift
SOPHIE-LOUISE Sofia Lovisa Montén.
Född 1843-06-08 i Sandgärde, Västra Tunhem (P).
Död 1916-03-15 i Stockholm.
Källor
Monténska anor och anhöriga. Framställd av DISGEN version 8.1d 2009-10-30